.... När Amanda och Jag åkte skidor i Rättvik.

Första är när Amandas pappa Anders ska lära mig att åka slalom i barnbacken. En hel förmiddag tog det innan jag vågade mig upp i backen, dock inte ända högst upp. När jag tillslut vågade mig högst upp så kommer vi på den ultra bra idén att vi åker följa john, Jag först och amanda efter mig, allt går skitbra tills Amanda ropar och frågar hur det går, jag vrider lite på huvet för att svara och tappar fokus och wiiiiioouum, störtlopp rakt ner. Amanda suckar och sätter av efter mig eftersom min bromsteknik fortfarande innebär att lägga sig ner, kan göra rätt ont när man kommer i full kanonkula ner för backen.

Samma veva så skulle amanda och jag åka ankarlift tillsammans för första gången, dålig idé.
Precis när vi passerar "30 meter till avstignin" skylten så knuffar hon av mig i ren panik så jag får snällt och vacker staka mig upp 30 meter. Hyvens polare, men hämnden är ljuv..

Samma helg så gick min lift sönder, satt där i godro i knappliften så går den sönder. Jag flyger bokstavligt talat över sista lilla "guppet". Amanda fick sig ett gott skratt och samma sak med mig, i efterhand.

Sen har vi ju Anders när han skulle visa att man kunde åka baklänges och han snurrar runt lite stiligt men rasar pladask ner i snön, vi skrattade så vi halvt dog.

Gustav ska också få vara med på ett hörn, det här är när jag har fått åka ett tag och känner att jag har koll på grejerna och jag har just lärt mig bromsa. Amanda åker ner till liftarna och bromsar så de sprutar snö överallt, skitsnyggt. Jag kommer efter och bromsar nästan lika snyggt, men de spruttar snö och det är det viktiga. Gustav kommer efter mig, börjar bromsa, svär och ramlar ihop i en söt hög av ben, stavar och skidor. Alla utom Gustav skrattade.

Sen har vi då Amanda och jag skulle bli våghalsiga och glida över guppen lite snyggt. Jag tappar balansen, rasar i en rätt graciös hög om ni frågar mig. Sen så får jag panik då jag är övertygad om att jag har brutit skidan på mitten. Men den ena hade bara lossnat utan att jag märkte det vilket gjorde att det såg ut som att en var av på mitten. Nästan en hjärtattack.

GESUNDABERGET

Just det mina vänner, det kommer mera.
När vi ansåg att jag hade lite mera koll på grejerna så bestämde vi oss för att avancera till Gesunda Backen. Det börjar redan i liftkön, där finns det två spärrar och amanda och jag tar ju självklart varsin. Då ska bådas liftkort krångla till det. Inte kan vi backa heller då det bildats långa köer bakom oss så där står vi och svär och har oss.
Sen kommer vi in, åker lite och så bestämmer vi oss för att dela ankarlift upp. Återigen en mycket dum idé. När vi ska av liften så gör vi som många barn gör, hakar av oss och låter liften dra oss sista biten, men när vi ska ta oss av så har liften fastnat i mina termobyxor eftersom Amanda är mycket kortare än mig så hade jag liften nästan i knävecken. Det slutar med att jag rycker till i ren panik och amanda följer med och hamnar ute i skogen. Jag skrattade och Amanda blev skitsur och uppdragen av en vänligt sinnad tant med hjälpande stavar.
Där kom min oplanerade hämnd.

Jag skulle prova mig på att åka i en svart backe, slutade med svullen tumme. Sen ska vi ner till själva stugorna och fika lite, jag har väldigt låg fart och glider mot ett staket där jag kan stanna, tänker dock inte på att det är en liten nedförsbacke där och vipps så har jag med full fart åkt rakt in i staketet. En svullen tumme och två rejält ömmande knäskålar. Marika på skidor är kanske ingen bra idé? eller vad tror ni?

Puss och godnatt