Vindruvans sista minuter i ord

Ingen frid och ingen ro. Inte ens vid middagsbordet, det hela började med att min ibland söta lillebror bestämde sig för att försöka fånga en vindruva med munnen när han slängde upp den i luften, sen bad han mamma att kasta så han kunde fånga och hon drämer iväg en druva i magen på pojken, tur att det inte var en sten eller nått för då hade han nog fått kraftiga blödningar i buken. Markus ville hämnad och drämde en vindruva på morsan.
Jag skrattade hjärtligt.
Mamma kastade en gång till och tillslut blev en kökslucka nästa offer och även där tog kriget slut när den stackars druvan fick bestående skallskador och kastades.

Efter det bjöd mamma på fruktsallad och sen äppelpaj, min mamma kan kurera sin dotter hon.












Trackback
RSS 2.0