Jag vet inte hur många gånger jag sagt åt mig själv och skällt på mig själv för att jag inte kommer igång med träningen. Jag är verkligen den lataste männsikan på jorden.

Hur svårt kan det vara att sätta sig på cykeln och trampa ner till gymmet och bara komma igång? Det är inte det minsta svårt egentligen men när man är en jäkla soffpotatis så blir det svårt att ta sig ner.

Sen mina jäkla onyttighetsvanor? Egentligen borde jag sluta helt med sådan skit men det är inte det lättaste. Har man ett sockerberoende så har man, och jag kan inte säga att jag får äta någon gång ibland. För det är samma sak som att en storrökare ska sluta men får ta en cigg då och då (funkar inte) eller som att en alkoholist som försöker bli nykter alkoholist kan unna sig ett glas vin till maten (funkar inte) Jag måste nog sluta helt tills jag känner att jag har kontroll över skiten.