Sitter på golvet, är inte ens redo att lägga mig i sängen som fortfarande luktar Dig, jag har själv insett att det här är bäst för oss båda. Vi funkar inte ihop som par och jag hoppas av hela mitt hjärta att jag fortfarande har kvar min bästa vän i dig. Så mycket smärta jag känt idag kan jag inte minnas att jag någonsin har känt.

 

Jag är inte redo att lägga mig i sängen, knappt redo att gå ute eftersom jag ser minnena av oss överallt, bara de bra sakerna som vi haft vilket kanske är tur och bra. Men de glada minnena gör mig just nu bara ledsen.

Trottoaren från Agge och Sofie hem till dig, där vi hittade stoppskylten som du ville ha med dig. Wickmans där vi åt ute tillsammans första gången innan din träning, innan vi ens var tillsammans. McDonalds där vi hängde hela tiden i början, idag gjorde det ont att sitta på just den platsen som jag på något sätt sett som vår plats. Det kommer bli bättre med tiden men nu känner jag att jag måste få vara ledsen och få gråta när jag känner att jag behöver det.

 

Knappt ätit på över ett dygn, fick i mig en halv hamburgare och sen kändes det som allt skulle komma upp igen, mådde så jävla illa. Varför kan jag inte äta för? En halv hamburgare och lite popcorn är ju ingenting. Där dök det upp ännu en sak, popcorn. Popcorn kommer jag alltid att förknippa med oss förklaring är ovesäntlig, kanske för att jag inte har någon bättre än att vi båda verkligen älskade det ett tag och kunde äta kopiösa mängder.

 

Lyssnar på chasing cars om och om igen, en låt som jag alltid gillat och har alltid tänkt på dig när jag hör den. 

Lika så med Hero of War, vi hade aldrig någon låt men jag hade två låtar. Jag vet intet b varför det är just dem men det bara är så.

 

Jag är så otroligt glad att vi kan vara vänner, till och med nära vänner och vi kanske någon gång i framtiden kan finna varandra igen men det får framtiden utvisa. Jag älskar dig och du betyder så mycket för mig, det ändras inte bara för att du och jag inte längre är ett Vi och jag kommer alltid finnas för dig för även nu är det jätte viktigt för mig att du mår bra. Jag kommer aldrig sluta bry mig om dig och du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta, jag har haft många lyckliga månader med dig och hoppas på många många fler fast nu på ett annat sätt.

 

Långt och osammanhängade inlägg, men det skiter jag i. Jag behövde få skriva av mig och så var det med det.

 

Vill slutligen bara tacka alla fantastiska människor jag har runt mig som verkligen finns för både mig och Simon och jag vet att jag kan tacka från hans sida också.
Och ett tack till dig Simon, för alla underbara och fantastiska minnen och stunder som vi delat. De kommer jag bära med mig hela livet och när jag tänker tillbaka kommer jag se 9 underbara månader med en person som funnits där för mig som ingen annan, som stöttat och pushat mig när jag behövt det, och som i de  jävligaste stunderna har fått mig att le. Du är en underbar människa och jag önskar dig allt bra, det är du värd.