Konflikter... så många konflikter jag har hamnat i på grund utav att jag mått så dåligt. Jag är så osäker att jag knappt kan lita på någon och det slutar alltid i att det blir konflikter på ett eller annat sätt. Det är så fel att skylla på depressionen säger de, är det de? Jag vet ju att allt orsakas av att jag mår så dåligt inombords och jag kan inte styra hur jag tänker alla gånger. Sker saker för snabbt så hinner inte hjärnan reagera innan de negativa tankarna är där och har de väl kommit... ja då sitter de där. Åter igen den där triangeln.

 

En negativ tanke slår mig som jag inte hinner reagera på och den styr då i hur jag känner. Vilket kan vara ledsen, arg, upprörd osv beroende på situationen. Jag kan inte hindra de känslorna som kommer i samband med tanken och det resulterar också i hur jag agerar. Pratar/smsar innan jag hinner tänka efter om det verkligen var så smart att skriva just så eller säga just det där. Jag får utbrott som inte alls hade behövt bli utbrott och i vissa fall kan jag bli aggressiv. I de fallen drar jag mig undan så jag inte gör något som kan skada någon eller mig själv. 

Blir jag aggressiv så svartnar det framför ögonen på mig och jag tänker inte över huvud taget, jag kan börja kasta föremål omkring mig och börja slåss. 

 

Alltså, summan av kardemumman är helt enkelt att jag inte kommit så långt i min bearbetning av det här och nej det går inte över bara för att man inte längre går och pratar en gång i veckan. Det krävs att jag jobbar på det hela tiden, vilket jag gör men som ingen ser. Men varje dag, varje timme är en konstant kamp för att  hålla den Dåliga Marikan i bakgrunden och inte ge henne tillräckligt med space. Men som jag sa, kommer det saker för fort som min hjärna inte hinner analysera så hinner jag inte med. Då får hon övertag och sätter igång sin process att göra mig osams med mig själv och min omgivning. För jag förtjänar inte att ha vänner, speciellt inte så fina vänner som jag har. 

 

Jag skulle nog faktiskt vilja säga att i många fall... så kan jag skylla på depressionen MEN det betyder inte att jag inte ska tänka på det till nästa gång och FÖRSÖKA tänka innan jag agerar. Lättare sagt än gjort, har man inte varit i den här sitsen själv då vet man inte att det tar tid.